Utvecklingen under 1970-talet blev dramatisk för svensk stålindustri. Det som först såg ut som en svår konjunkturnedgång visade sig vara en djup strukturkris. Stora Kopparberg var ett av de bolag som påverkades mest.

Ett stort industribolag vid mitten av 1970-talet

Omkring 1976 hade Stora Kopparberg cirka 15 000 anställda.. Bolaget tillverkade då över en miljon ton handelsstål, omkring 55 000 ton specialstål och sålde omkring en halv miljon ton tidnings- och journalpapper. Det var ett företag med verksamhet inom stål, papper, skog, gruvor och kraft.

Men problemen i stålrörelsen blev allt tyngre. Förlusterna i Domnarvet och i specialstålsverksamheten växte och det blev allt tydligare att krisen inte bara var tillfällig. Den hade djupare orsaker i den svenska och internationella stålindustrins struktur.

Omställningen tar form

Under 1976 överlät Stora Kopparberg sin specialstålrörelse till Uddeholm. Två år senare, 1978, bildades Svenskt Stål AB. Dit fördes handelsstålrörelsen, inklusive Domnarvet och järngruvorna.

På bara några år förändrades därmed bolaget i grunden. Verksamheter som hade varit centrala under lång tid fördes bort från Stora Kopparberg och stora delar av den traditionella stålidentiteten försvann.

Från stål till skog och papper

Samtidigt stärktes bolagets inriktning mot andra verksamheter. Redan 1975 hade Stora Kopparberg förvärvat Bergvik & Ala, vilket kraftigt ökade bolagets tillgångar inom skog och skogsindustri. Efter omstruktureringen av stålrörelsen framstod det allt tydligare att framtiden i första hand låg inom skog, papper och närliggande verksamheter.

Det som i samtiden framstod som en djup kris blev därför också en vändpunkt. Under 1970-talet lämnade Stora Kopparberg i stor utsträckning stålet bakom sig och tog ytterligare steg mot att bli ett skogsindustriföretag.