Efter stadsbranden sommaren 1761 låg magasinsgården vid Åsgatan i ruiner. Alla byggnader utom spannmålsbodarna hade förintats. Men handlingarna var räddade. Återuppbyggnaden startade omedelbart.
En ny byggnad i sten
Gården utökades genom att Bergslaget köpte en del av den södra granntomten. 1766 stod en ny kontorsbyggnad färdig. Den här gången byggde man i tegel, i två våningar, med stora spannmålsvindar ovanpå. Från gatan ledde två inkörsportar in till gården. Genom dörrar direkt från Åsgatan nådde man handelslokalerna i bottenvåningen. Där inne fanns elva välvda bodar och kontor, plus fem andra rum. I övre våningen låg sammanträdesrum, bostadsrum och ett par kontor. Byggnaden avslutades då som nu med korta flyglar.
I slutet av 1780-talet organiserades förvaltningen om. Ett formellt huvudkontor inrättades i byggnaden. Bergmästare Clas Wallman, som förutom att vara skicklig gruvman var en duktig arkitekt, ritade planerna för en ombyggnad 1806. Andra våningen fick den vackra utformning som i stor utsträckning bevarades in på 1900-talet. Spår av Wallmans inredning finns kvar i det som senare blev disponentrummet, med pelarkakelugnar och en lång fil av rum med dubbeldörrar.
Bergslagssalongen
1817 beslöt man att bygga till den norra flygeln och inreda en festsal. Även det uppdraget gick till Clas Wallman. Falun saknade lokaler för större tillställningar, så salen fick snabbt en roll som stadens samlingsplats för konserter, baler och officiella middagar. De första kungliga gästerna var Karl XIV Johan och kronprins Oscar, som besökte Falun den 13 september 1819. Staden arrangerade en middag för 150 personer i den nya salen till deras ära.
Salongens inredning höll den stramt eleganta empirestil som var typisk för kopparbergsslagens bergsmanshem under den perioden. Längs långsidorna löpte dubbla rader bänkar i amfiteatralisk placering. I taket hängde empirekronor i tre rader.
1857 genomgick salongen en restaurering som inte var helt varsam: de ursprungliga hermerna (pelare med huvuden) som bar upp läktarbalustraderna ersattes med konsoler i 1850-talsrokoko. Empirekronorna byttes mot tunga kristallkronor från Tyskland.
En tredje våning och en ny fasad
Under 1800-talets slut växte Bergslagets verksamhet. Kontorslokalerna blev för trånga. 1904–05 byggde man på en tredje våning, ritad av arkitekt Klas Boman i Falun. I samband med det ändrades hela fasaden. Tidigare hade huset liknat de 1700-talsbyggnader som fortfarande står på andra sidan Åsgatan. Nu fick trevåningshuset ett renässansinspirerat yttre, med Ostindiska Kompaniets byggnad i Göteborg som en av förebilderna. Det är den fasad du ser idag.
Kopparporten
Nästa gång du går förbi på Åsgatan, stanna en stund vid entrén. Kopparporten sitter kvar. Den är ett av de mest konkreta banden tillbaka till den tid då koppar inte bara var en handelsvara utan hela grunden för stadens och Bergslagets existens. Inget museiföremål bakom glas, utan fortfarande på sin plats i den byggnad som i över 250 år har varit centrum för ett av Sveriges äldsta företag.